Malins Alaska Wonder

  • 05 december 2011
  • Upplagt i
  • Av Anna
Malins Alaska Wonder

En ganska oupptäckt och icke exploaterad plats på jorden. Underbar natur, häftiga upplevelser och unika minnen kan garanteras!!! Vill du resa någonstans dit få har vart, och troligtvis aldrig kommer att resa till, så är Alaska stället för dig!

På denna två veckors tur får man uppleva både den krispiga vattnet runt om Alaska, stora nationalparker fulla med vilda djur på nära håll och glaciärer kan utforskas både på avstånd och så nära som inifrån... Låt mig berätta om min första resa till denna unika delstat!  
 
Turen började i Anchorage, Alaskas största stad och kanske enda riktiga stad. På någon av stadens mysiga restauranger hittar du garanterad de bästa King crabb-legs i världen. Tidigt på morgonen träffas hela gruppen på ett hotell i Anchorage. Vi är 12 personer från Tyskland, England, USA, Australien, Nya Zeeland och Sverige. Vi lämnar staden och efter bara några kilometer bakom hjulen så är vi mitt ute i naturen - vatten, berg, glaciärer och skog var allt man kunnde se. Vi stannar efter en timme för att inhandla all mat för de kommande dagarna, eftersom dit vi ska finns det inga mataffärer. Inte ens i närheten.

The end of the road

Vi är påväg ut till ett ställe som kallas "The end of the road". Efter ca 3 timmars körning stannar vår guide Mike vanen och säger " Ok tror ni vi är framme nu?" Vi har kommit till slutet av den alsfalterade vägen och det ser verkligen inte ut som det finns någon annan stans att ta vägen,så alla svara ja, men de va så klart fel. Mike kör in på något som liknar en gammal grusväg som inte använts på 20 år och efter ca 2.5 timme tar den äntligen slut. Då går verkligen inte att komma längre, vägen tar slut vid stupet av en stor flod som endast har en liten gångbro över. Det finns verkligen ingenting inom synhåll, bara en stor glaciär och berg runt omkring. Vi slår upp våra tält brevid floden och Mike lagar en riktig amerikans middag på den öppna elden. Vi har kommit till national park som heter St.Elias NP. Den största National Parken i USA till sin yta!  

Isklättring

Dagen där efter fick vi välja om vi ville hika på egen hand eller ta en guidad tur runt glaciär-området samt en gammal gruvby, Wrangell. Ett annat alternativ, som givetvis var lite dyrare, var att isklättra i glaciären!!! Vilket jag givetvis inte ville missa. Efter ca 1 timmes hiking på en liten grusstig nådde vi fram till "början" av glaciären. Där var det isdubbar på skorna som gällde och instruktioner om hur man skulle andvända sig av dessa nya skor. Det var en kämpig resa uppåt pga ovanan av skorna, och en svag höjdskillnad från vad man är van vid. Men, vilken fantastisk känsla att gå ovanpå en glaciär och veta att man har ca 400 meter is under sig, framför sig, runt sig, ja överallt. Flera gånger stannade jag bara upp av den häpnadsväckande naturen som omgav mig. Att stå ovanpå denna glaciär, se det isklar blåa vattnet rinna i små sprickor och sen titta upp och vara omringad av skog och natur var obeskrivligt. Att sen bli ner hissad inuti glaciärer, ensam, för att med ishackor och isskor klättra upp, var helt obeskrivligt och måste upplevas för att förstå känslan. Efter två nätter vid denna underbara glaciär bara det av mot Denali National Park, som ligger i skuggan av Mount McKinley "the great one". 
 

A room with a view

Gruppen valde att göra ett stopp längst vägen mot Denali för att slippa köra så länge och Mike ordnade ett ställe där vi fick dela på två små stugor, cabins, vid en liten flod . Där fick vi låna kanoter, mountainbikes, och expoltera området på egen hand. Ytterligare häpnansväckande natur slog emot mig när vi paddlade, helt ensamma, ut i klarblått vatten, endast omringad av snöbelagda berg, skog och klarblå himmel. Så lång ifrån stress och storstadsliv man kan komma, helt otroligt. Dagen efter blev det Denali parken med hiking men också tid för att slappa lite vid campingen. 
 
Andra dagen hoppade vi på en av de stora bussarna som kör ut i denna stora national park. Vi åkte ca 6 timmar men stannade ett flertal gånger för de vilda djuren som fanns överrallt. Efter ca 6 timmar var vi lite uttråkade på att sitta så vi hoppade av och började hika tillbaka, bland grizzly björnar, älgar, bergsgetter, och rävar... På kvällen hade några av oss turen av att bli inbjudna till en stor fest då det var solstillestå.... aldrig förr har jag sett sådana färger på himlen och kommer nog aldrig mer få se det igen! Efter otroliga naturupplevelser i skog- och glaciärområden bar det av mot Anchorage igen för att lämna halva gruppen, som endast bokat 1-veckas tur. Big misstake anser jag!!! 
 
En natt i Ancorage, sen var det bara hämta upp ett nytt gäng resesugna människor, denna gång från England, Skottland och Sydafrika, plus att vi var fem st som stannade båda veckorna. Jag hade aldrig velat missa den andra veckan, eller den första heller för den delen. Men möjligheten finns alltså att ta en veckas tur! Nu bar det av mot kusten och jag som inte trodde att det kunde bli bättre. Jag säger så här: har man bara en vecka eller inte råd med mer så skulle jag boka den andra veckan, helt klart!!! Fast åh andra sidan ska man åka till Alaska ska man göra det ordentligt för de flesta kommer bara hit en gång i livet.    

På spaning efter valar, sjölejon och stora glaciärer

Vi började andra veckan med att köra till hamnstaden Seward, eller by ska man nog kalla det. Vi slog som vanligt camp vid vattnet. När man öppnade tältet på morgonen var det bara vatten och berg man såg, alldeles lungt och stilla. Vi tog en dagstur på havet för att titta efter de stora hajarna och annat vildliv och vi hade en lyckad dag. Vi såg valar, sjölejon, uttrar och även stora glaciärer som låg mitt uti havet. Vi stannade där en stund för att lyssna på det otoligt starka ljudet som blev när en liten bit rammlade ner i havet. När man såg den lilla biten falla skulla man kunna tro att de va samma storlek som en stol men ögat luras lätt, de var stora som hus!

Vi stannade i detta område två nätter, som också erbjöd hiking och havsmuseum. Många av oss gick även till en lokal pub för att titta på Bill, en legend i Alaska, som spelar gitarr och sjunger. En grå gammal man som verkligen vet hur man får hela stället att gunga. Har aldrig sett nåt liknande i en storstad som NY ens! Häftigt! Efter Seward bar det av mot Homer, Halibut cabital of the world. Inte svårt att gissa vad vi ville göra där?! Djuphavsfiske stod högst på min lista i alla fall... Men alla följde inte med på detta, man har ju alltid valet att göra nåt annat istället för att följa med gruppen. Det är det som är så bra med Trek America!
 
På vägen till Homer körde vi lägst den så kallade Ring of Fire, en vulkankedja som sträcker sig från Alaska och ända bort till Ryssland. På vissa ställen ser man topparna på vulkanerna, som lägst denna väg, även kallade de "illusion mountains" för de ser verkligen ut som i en saga, en illusion, obeskrivliga och overkliga. Homer ligger som en tunn lite halvö uti vattnet med en smal gata med små stugor till affärer längst vardera sida. Här slog vi camp för natten mitt på en stenig strand. Efter några öl på den lokala puben med alla fike män var de dags att krypa ner i sovsäcken.

Klockan 04.00 morgonen därpå klev vi upp för att åka ut på djuphavsfiske. Vilken adrenalin kick! Två timmar mitt ut till havs stannade vi bland vågorna och satte igång kampen med att fånga den största plattfisken. De flesta som klarade sig från sjösjukan fick napp ganska snart. Själv glömde jag snabbt att jag var mitt ute på havet i en liten båt som jag hela tiden fick hålla mig fast i för att inte flyga av när båten slog från sida till sida i vågorna. Efter min första fisk var uppe, var de bara slänga i igen och så höll det på tills armarna domnat bort av all kraft det tar att dra upp 15 kgs plattfiskar från 50 meters djup gång på gång. Värt varenda blåsa och ond muskel. De sista två nätterna spenderade vi först på en lyxcamp på en lite ö utanför Homer. Där paddlade vi bl.a. havskajak mitt bland sjölejon och delfiner.

Sista natten med gänget

Sista natten med gänget blev, till min stora glädje, mitt på en öde strand. Det bästa av allt var att sitta runt den öppna elden, Jonny Cash på stereon, och titta på när solen gick ner bakom "the ring of fire"....
         
Vill du veta mer om den här turen eller om Trek America i allmänhet, maila mig gärna!

// Malin Kamholm

[email protected]

Ålder 18-38 år. Är du äldre? Hör med oss så har vi alternativ att föreslå!
Local payments "Food Kitty" USD 10 / dag  

 

Contact