Reseberättelse - skeppsbrutna på en öde ö

Reseberättelse - skeppsbrutna på en öde ö

Skeppbrutna på en öde ö! Emil Carlberg och Henrik Melin spenderade tre långa veckor på en ö utanför Dominikanska Republikens västkust - en extrem & galen (men fantastisk) överlevnadsresa,  beskriver de själva resan som.Allt de levde på var naturens egna resurser, för att få känsla av hur det är att vara skeppsbruten.

KILROY pratade med Emil efter deras hemkomst och ville så klart veta hur de hade haft det.

Hur var det att vara skeppsbruten?  

– Förutom att det var fruktansvärt på så många sätt, så var det verkligen ett riktigt äventyr också. Den outhärdliga värmen tog krafterna ur en, maten & vattnet var knappt. Att vara hungrig konstant & att aldrig riktigt veta när och hur vi skulle bli räddade.

- Vi ville få en så god realistisk bild av hur det VERKLIGEN var att vara skeppsbruten, och att bara klara oss på det som ön, & dess natur hade att erbjuda, samt lösa alla problem som skulle uppstå på egen hand. Utan någon hjälp ifrån det moderna samhället. För hur hade det egentligen sett ut ifall vi låt oss säga hade överlevet ett skeppsbrott/flygkrasch ute till havs och lyckats kravla oss upp på en obebodd ö! Hur gjort för att klara oss? En som sagt realistisk bild av att vara Robinson Cruise 2014! 

Vad åt ni? 

– Förutom att vi åt mängder av både mogna och omogna kokosnötter (fanns som tur va ett stort överflöd utav dessa) så ville vi även testa nya saker, även om det var så långt ifrån ett ”glamouröst kök” som ön hade att erbjuda så stod ibland på menyn: fikonkaktusblad, strandkrabba, havssniglar, tång, fisk och… lite mera kokosnötter.  

Hur bodde ni?

– Eftersom att det var så varmt på förmiddagarna och väl behagligt på kvällarna, så var det aldrig någon risk att man behövde frysa. Så vi sov oftast rakt på stranden vid skogen/djungeln på öns bryn början på varsin handduk. Bekvämt? Så f*siken heller. Men det gav oss en väldigt realistisk bild av hur tufft det måste ha varit för folk genom tiderna som ej haft tillgång till något material eller liknande att kunna göra någon bekvämare sovplats etc. av, som varit skeppsbrutna, hur tufft det var att försöka sova så om natten när mängder med oljud ifrån insekter (mygg framförallt), syrsor, havets vågor och vinden ständigt spelar sin egna lilla orkester…

– Något läger behövde/ville vi aldrig göra eftersom vi ville se så mycket av ön som möjligt och in princip flyttade runt till nya destinationer på ön varje dag.  

Hur var miljön?  

– Miljön var underbar på sitt sätt. Men för oss två som var där i tre veckor i sträck och ”överlevde” var det helvetet på jorden milt sagt. Väldigt varmt, regnet öste ner några minuter under dagarna, blåsten fick djungeln att svaja och alla dessa insekter verkade trivas väldigt bra med att hålla till där… Nog ännu bättre när vi gjorde dem sällskap så de fick några att gnaga på.  

Vilka var de tuffaste motgångarna? 

– De tuffaste motgångarna var att försöka aktivera oss till att hitta nya och roliga saker att göra under dagarna. Som tur var så hade vi ju med oss en GoPro-filmkamera för att kunna dokumentera handlingen & vistelsen på ön, så mycket av tiden där gick som sagt åt till att filma bra filmmaterial som vi skulle ha sen när vi kom hem till Sverige igen. Men också utmaningen att få mat & vatten så det räckte under dagarna var otroligt tufft vissa gånger (och att inte må illa av smaken de gånger man fick nöja sig med fikonkaktusblad eller tång till middag). Det var svårt att behöva gå ifrån det svenska köket till att leva på vad en öde ö hade att erbjuda…

Har ni börjat spåna på nästa äventyr än? 

–Inte riktigt än. Vi får se när/var/ hur nästa äventyrsresa blir av. Men en sak är säker: jag har fått nog av obebodda öar på ett bra tag efter denna resa i alla fall!

Emil och Henrik var 3 veckor på en öde öUnder tre veckor levde Emil och Henrik på en öde ö, på naturens egna resurser 

Henriks favoritbok: Robinson Crusoe från 1719 av Daniel DefoeHenriks favoritbok: Passande nog, Robinson Crusoe från 1719 av Daniel Defoe

Emil och Henrik testade under tre veckor att göra så gott som allt som en skeppsbruten kan behöva göra för att överleva vardagen. Killarna har skrivit en del, men långt ifrån allt, om resan på sin Facebook-sida: America Cycling

Missa inte heller Emils kommande resor i sin nya blogg "Made of Action"!

 

Kontakt